STÄPPVARGEN

Huddie William Ledbetter mer känd som Leadbelly, föddes 1885 i Louisiana. Fick ett dragspel när han var fem år av sin farbror och så var hans liv bestämt.
Senare började han spela gitarr och hans liv bestod av arbete på bomullsfälten eller vid järnvägen.
Leadbelly var en hård man som inte värjde för något, naturligtvis hamnade han i trubbel och så småningom också i fängelse för misshandel, och senare blev han dömd för mord till trettio års fängelse.
I fängelset träffade han folksångaren John Lomax, som turnerade på fängelser i södern. Lomax förstod vilken talang Leadbelly hade och hjälpte honom.
Efter sju år benådades Leadbelly och resten är historia....
Leadbelly gjorde succé i norr dit Lomax tog honom. Efter att till slut fått sitt erkännande som musiker och efter att ha turnerat i drygt ett decennium så insjuknade Leadbelly och dog 1949.
Att lyssna på Leadbelly är att lyssna på Amerikansk historia sett från den svarte mannen horisont.
Han pratar, sjunger, mumlar och skriker fram sina sånger. Alltid ackompanjerat av sin tolvsträngade gitarr.
Melodierna är en blandning av blues och folksong. Som en blandning av Jonny Cash och John Lee Hooker.
Ibland svår att ta till sig men alltid ärlig och utan insmickrande tjafs.
Som svart och radikal hade han det inte lätt i det vita USA. Många av hans sånger är radikala uppgörelser med samhället.
Lyssna på Goodnight Irene som blev hans stora "hit", tyvärr dog han just som det kommersiella genombrottet kom och han fick aldrig uppleva hur skivpubliken tog honom till sitt hjärta.
Leadbelly var en hård man som levde ett hårt liv, hans sånger finns för alltid i hjärtat hos alla bluesälskare. Han levde efter devisen "livet är hårt men orättvist"....något som är alldeles för sant!

Några sånger av Leadbelly

Bourgeois Blues
Defense Blues
Goodnight Irene

Hound Dog Taylor var en särling inom bluesen, med sitt oborstade och distade sound lät han inte som någon annan.
Sättningen på hans band The Houserockers var ovanlig, två gitarrer och en trummis. Ingen bas där inte!
Tillsammans med Brewer Phillips på andregitarr och Ted Harvey bakom trummorna reste han runt i USA mellan 1965 0ch fram till sin död 1975.
Hound Dog spelade på en billig japansk gitarr, svårt distad med ett oefterhärmligt sound. Hans slidespel tycker jag är helt underbart.
Om det funnits en Stäppvarg bland musiker, så är det Hound Dog.
Houserockers är väl inte de mest briljanta musiker som funnits, men vilket jävla ös.
De fick några år av erkännanden, fick spela med de riktigt stora vid några tillfällen. Bäst trivdes dock Hound Dog och hans flock på de billiga syltor där han började spela och som han aldrig övergav helt.
"When i die, they´ll say, `he couldn´t play shit, but he sure made it sound good!` och dog gjorde han som sagt 1975, frid över Hound Dog, en glad och oborstad figur som man måste älska!


Sånger att lyssna på:
The Sun Is Shining - den elakaste slidegitarr du hört
Crossroads
Blue Guitar
Guitarr Boogie

Album exempel:
Beware of The Dog - spelades in strax före hans död i cancer. Där finns den ultimata versionen av The Sun Is Shining. Det är det bästa och grymmaste som finns i musikväg.
Hound Dog Taylor and The Houserockers
Har du inte hört Hound Dog så sök på internet så hittar du Mp3 låtar att ladda ner.
Du blir inte besviken!